Disaster strikes again.
Ja men fan vad roligt... långhelgen blev ju inte alls riktigt som man tänkt sig, små ljuspunkter men överhängande värdelöst. Alla har saker för sig och är oerhört sega, fan vad det stör mig!
Är aningen irriterad just nu och ser fan inte hur den här veckan på något sett ska kunna bli bra..
Idag var det första dagen på en ny arbetsvecka och gipsskivorna ska sättas upp på alla väggar, vet inte om det är allt runtom men orkar fan inte med skiten.. gipsdamm överallt.. så jäkla tradigt.
Den enda flykten jag har från vardagen här är att gå till gymmet för något annat blir ju inte av, tiden räcker inte till på ett dygn.. hade det varit bättre ifall man inte jobbat?.. antagligen inte för då hade det varit något annat.
Erik sticker troligtvis iväg på kryssning imorn till och med onsdag eftermiddag, hade ju nästan varit skönt att kunna åka med och släppa taget om allt men med stor risk för att kasta sig själv över bord så är väl det ingen bra idé.. sen att farsan behöver all hjälp han kan få här hemma nu i veckan är ju också en bidragande faktor.
Eftersom den här veckan inte var tillräckligt värdelös så ska vädret dra ner på humöret lite till, regn och skit under nästan hela veckan så man kommer antagligen behöva jobba några timmar extra dom närmaste dagarna för att få igen alla väggar och tak över entrén.
Kanske inte det bästa tillfället att skriva inlägg när humöret är som det är, om en timme är man säkert lugn och "glad" igen men nu får det bli som det blir!
nästan så man blir deprimerad av o läsa mannen! men lugn jag lämnaar dig inte i sthlm ;) kryssningen e uppskjuten! :D
Men du, gnällunge! Ut å kut om du ska tjura sådär, det hjälper :)