You spin my head right round.

Helt vimmelkantig och allt bara snurrar på flera sätt men jag är iallfall hemma nu.
Varit iväg och tränat på gymmet och det har varit självplågeri på hög nivå från början till slut och inte ens på det roliga sättet. Har bara känt otillräcklighet och besvikelse på mig själv, besviken på att jag inte är mer än vad jag är.. mer stark.. mer uthållig.. mer tillräcklig..
Inte för att det på något sätt gick dåligt idag eller så men jag skulle kunna vara så mycket mer än vad jag är just nu.. idag, en känsla som sköljer över en och helt dränker mig.
Men det känns som att det inte spelar någon roll hur mycket jag kämpar, hur mycket vatten jag än trampar så rör jag mig inte framåt och inget ändras.

Vet inte hur många gånger jag kände "snart ligger jag på golvet" idag men det var många gånger, spelade inte någon större roll hur mycket man drack det bara blev så.. ville att allt skulle lämna kroppen där på gymmet men hur mycket man än svettas och sliter så är ändå allt kvar när man är färdig.
Man är tillbaka i vardagen och jag vet inte riktigt vad jag har för mål att sikta mot härnäst, allt skulle vara så annorlunda nu men det är det inte.. allt skulle ändras med det är detsamma.

Vart är den där känslan man hade när man var liten, det är december och julen närmar sig men jag känner inte alls av det. Det ska vara pyntat, man ska äta julig mat, man ska vara förväntansfull mot julen men allt det känns så långt borta.. allt känns så långt borta.. det känns på något sätt så oviktigt.




Whats about to happen?.. only future can tell..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0